|
Tankens Giftormar
av Astrid Boman 2006-12-04 Jag arbetar med samhällets allra minsta och mest utsatta, våra handikappade. De som föds med eller ådrar sig grava hjärnskador. Inte ofta, men det har hänt att jag hört människor säga: Han borde ha fått dö istället. Han borde ha fått dö… Är det ett gudomligt önskemål fyllt av medkänsla? Han borde ha fått dö… Han borde få dödshjälp… Han borde dödas… Tänk vart denna tanke leder. Han borde dödas. Han är inte som vi. Han är inte fullkomlig. Jag ryser. Det fanns en tid när sådana tankar omsattes i handling. Inte bara i vårt grannland Tyskland. Dessa ariska begrepp var utbredda i vårt land, i mycket hög grad. Särskilt florerade dessa tankar i läkarkåren. Var då dessa läkare ondskefulla varelser som fångats av nazismens ideologi? Nej, men de var drabbade. De var offer för tankar som ledde fel. Vi känner numera till att psykiskt handikappade på institutioner utsattes för experiment. Vi vet att de utan hopp utsattes för dödsbringande vanvård. Jag vet att små vanställda nyfödda skulle svältas ihjäl. Endast vatten, sade läkaren. Det skedde inte under historisk tid. Det ligger nära i tiden. Jag har hört barnsköterskor säga: Jag stod inte ut. Jag gav en flaska välling. Min mor var mycket stolt över mig. Läkaren benämnde mig alltid som ett A-barn, berättade hon. Och visst var jag ett A-barn. Jag var frisk och utan lyten. Jag hade hög panna och klara blå ögon och jag var fet och blond. Jag var ett A-barn, ett ariskt barn. Min mor tänkte knappast på ordet ”Arisk” i detta sammanhang. Hon tolkade endast läkarens ord som en bekräftelse på att hon uppfyllde sitt moderskap på bästa sätt. Hon var en lyckad mor. Jag var ett A-barn, ett ariskt barn. Vilka var då B-barnen? Det var B-barnen som endast fick vatten. Det var B-barnen som dog i koncentrationslägren. Hade min mor någon skuld i det som hände? Ja, det hade hon. Hon tänkte som alla andra i A och B termer och sedan tänkte hon inte vidare. Hon såg inte vart dessa tankar ledde. Hon såg inte upp med schablonmässiga ord och uttryck. Hon lät sig matas med ord utan att ifrågasätta. Idag matas vi med nyheter och ord och tankar via tidningar, datorer, radio och television. Utbudet är stort. Men se upp, stanna upp och reflektera, tänk, ifrågasätt, analysera. Vad är det vi inte ser idag ? Låt inte tankens giftormar ringla sig in över era trösklar och in i era sinnen. Var medvetna! Var medkännande! Var medmänniskor! Astrid Boman 2006-12-04 Publicerat med tillstånd. |