|
Upprop!
av Olle Ljungbeck 2007-12-26 Upprop till Sveriges kvinnor, mor-och farmödrar, män, mor-och farfäder. I nästan tvåhundra år har Sverige stått utanför alla krig och sluppit sända sina söner och döttrar till krigsfronten. Nu har förutsättningarna radikalt förändrats, och risken är stor att svenska flickor och pojkar på order från medelålders och gamla män i EU och Bryssel måste strida på främmande mark i främmande land för att i första hand försvara EU:s stormaktsdrömmar och extrema marknadsliberalism. EU:s nya grundlag (numera Lissabonavtalet) säger Sveriges regering och en majoritet av riksdagen ja till. Den innehåller en klausul som innebär att de anslutna länderna måste sända stridande förband till olika delar av världen om EU-kräver detta. I den nu avslutade försvarsutredningen finns det också med. Visserligen påstår EU-fanatikerna att det inte är en tvingande skyldighet för Sverige. Men då försöker man som vanligt, när det gäller EU, att föra oss medborgare bakom ljuset. Om det inte är så, varför utrustar man en stridande insatsstyrka som kostar långt mycket mer än vi har sparat på vårt eget invasionsförsvar? Denna styrka (sägs det klart ut i Lissabonavtalet) skall på order från Bryssel, kunna sättas in var som helst i världen, med en radie av 600 mil från Bryssel. Redan i Maastrichtavtalet (som folket inte heller fått information om) gav Sverige upp sitt nationella oberoende. I detta fördrag står klart och tydligt - att när nationella (i det här fallet svenska) intressen strider mot unionens intressen, så är det unionens intressen som gäller eller har företräde. Denna skrivning finns kvar i Lissabonavtalet - EU:s nya grundlag och som riksdagen tänker godkänna. Det innebär att svenska flickor och pojkar riskerar att bli kanonmat i framtiden. (Hur rimmar detta med att man försökt få oss att tro att EU är ett fredsprojekt.) Jag vädjar nu till Sveriges kvinnor, män, föräldrar och mor-och farföräldrar att aktivt verka för en folkomröstning om Lissabonavtalet och säga nej till detta projekt. Då kan vi fortsätta att vara en fredlig nation, som inte ser krig som en möjlighet att lösa konflikter, utan i stället går i spetsen för förhandlingslösningar. Vi får alltid numera av EU- förespråkarna veta hur varje land är beroende av varandra. Då borde rimligen (om diplomatin inte räcker) bojkotten vara ett minst lika användbart vapen som krig. Jag vädjar nu till Maria-Pia Boéthius, Maj-Britt Theorin, Kerstin Ekman, Eva Moberg, Agnetha Stark och Birgitta Hambreus m fl att gå ut och bekämpa dessa galna män. Kvinnorna var det som vann kampen mot EMU. Som man hoppas jag nu på Er när det gäller att hålla svensk ungdom utanför det vansinne krig innebär. Men också för fortsatt alliansfrihet och neutralitet. De som nu vill skicka svensk ungdom som kanonmat och avdemokratisera Sverige är framförallt en samling äldre och gamla män, som inget lärt av historien utan fortfarande lever i tron att krig löser konflikter. Men tyvärr finns det också kvinnor som tror på lösning av konflikter med vapenmakt. I riksdagen stod nyligen en ung svensk kvinnlig socialdemokratisk riksdagsledamot och talade för detta vansinne. När den unga riksdagsledmoten Hillevi Larsson som enda kommentar vid föredragningen av Lissabonfördraget sade sig vara helt nöjd om endast noteringen om de mänskliga rättigheterna fanns med undrar man hur hon är funtad. Att vi sänder ut våra ungdomar att slaktas i helt meningslösa krig berör henne inte. Att EU:s alkoholpolitik krävt och kräver tusentals döda rör henne inte. Att tiotusentals barn går vind för våg för att EU vill ha rörlighet i Unionen berör henne inte. Sedan finns för övrigt skrivningen om de mänskliga rättigheterna i ett otal konventioner bl a i FN:s och Europakonventionen. Men enligt Hillevi Larsson verkar det som den enbart skall vara en dekoration för att döva samvetet. Hade kvinnor som Inga Thorsson, Ulla Lindström m fl levat hade de med all säkerhet begärt utträde ur partiet om de inte lyckats övertyga sitt eget parti om detta vansinne. Svenska kvinnor har mer än andra visat världen att de står för konfliktlösning utan våld. Låt oss fortsätta i den andan. Händelseutvecklingen i inte minst Irak borde få de mest fanatiska krigsivrare att ändra sin inställning till krigiska lösningar på konflikter. Nu måste ni kvinnor gå i spetsen för kampen mot dessa fundamentalister inte minst i den svenska regeringen och riksdagen, för era barn och barnbarns skull. Flertalet män har ännu inte nått denna mognadsgrad. Olle Ljungbeck, Hanåsvägen 110, 80591 Gävle 2007-12-26 PDF "printout"
|