Gilad Atzmon om Tzabaren
av Leif Erlingsson
2008-01-03

'The Memory of Land' by Juan Kalvellido for Tlaxcala and PeacepalestineIllustration "The Memory of Land" by Juan Kalvellido for Tlaxcala and Peacepalestine

En annan av Gilad Atzmons vänner, min vän Lasse Wilhelmson, skickade en länk till Gilad Atzmons senaste text "Gilad Atzmon - The Tzabar and the Sabbar: A Refection on Memory and Nostalgia".  Jag blev tvungen att svara som nedan, på de forum detta postades.


Tack.

Har läst med stort intresse.

Bl.a. om 'The Tzabar', med rot från den törneplanta som växer kring gamla palestinska bosättningar, då den livnär sig på mänskligt avfall.
''The Hebrew word tzabar is derived from the Arabic word Sabbar, which is the name for the "prickly pear" cactus that is scattered all over rural Palestine. The allusion is to a tenacious, thorny desert plant with a thick hide that conceals a sweet, softer juicy and tasty interior. Israeli-born Jews who call themselves Tzabars are there to insist upon regarding themselves as tough on the outside, yet sweet and tender on the inside.''
Och hur 'The Tzabar', Israel-juden, är en misslyckad skapelse av sionismen, ett fördeterminerat misslyckat försök att förena motsatser; kosmopolit och liberal, med tryggheten bakom muren/ghetto-mentalitet/den egna stammen.  Fred och harmoni försvarad med utsvältning och folkmord.  Gilad Atzmon menar att Tzabarens tid snart är förbi.  De judar som inte kan samsas med landets innevånare har inte där att göra.
''The prickly walls that shred Palestine into Bantustans are there to protect the sweet juicy image of cosmopolitan Tel Aviv. Tragically, the landscape of shredded Palestine is now a reflection of the Tzabar self-image and an extension of his identity. Israeli aggression towards its neighbours together with self-proclaimed righteousness is nothing but a reflection of the tough and the sweet fantasy.''
De - 'The Tzabar' - är blott ett passerande ögonblick i Palestinas historia, ett ögonblick som snart är förbi.  Att det sionistiska projektet lyckats med det gud misslyckades med, att förena judarna, beror - säger Gilad Atzmon - på att man lyckats samla så mycket känslor kring samlande begrepp.  Utan att särskilt många någonsin var ideologiskt medvetna.  Det var aldrig ideologin, det var känslorna!  Och nu kör projektet i diket.  Låt oss hoppas det inte tar judarna med sig!

Länk till artikeln:  http://peacepalestine.blogspot.com/2008/01/gilad-atzmon-tzabar-and-sabbar.html

Leif Erlingsson
2008-01-03

PDF "printout"            ENGLISH LANGUAGE VERSION