Grundlagsutredningen
av Olle Ljungbeck januari 2006 I Sverige pågår sedan en tid tillbaka utredning om ändring av våra grundlagar. I direktiven sägs det att utredningen skall bedrivas under stor öppenhet och stimulera medborgarna till författningspolitisk diskussion. Det låter vackert. Men hur många av medborgarna känner överhuvudtaget till att det pågår en författningsutredning? Spåren förskräcker. Vid två tillfällen 1998 och 2002 har riksdagen ändrat grundlagen utan att i val informera medborgarna. Ändringen 2002 var av sådan betydelse att man kan tala om statskupp. Inte minst våra medier borde tvinga fram en fortlöpande information och diskussion om vad som försiggår. Nuvarande grundlagens portalparagraf, "ALL OFFENTLIG MAKT UTGÅR FRÅN FOLKET" kan sägas vara demokratins grundsten. Genom EU-inträdet bryter regering och riksdag så gott som dagligen mot denna paragraf. I motsats till många andra länder är det lätt att ändra grundlagen i Sverige. Härför krävs endast enkel majoritet och två riksdagsbeslut. Många länder har krav på kvalificerad majoritet eller folkomröstning eller bådadera som villkor för författningsförändring. Rikard Sandlers författningsutredning ansåg, att en ny, skriven parlamentarisk författning borde skrivas och utformas så tydligt och enkelt att den kan läsas och begripas av varje allmänintresserad medborgare. Författningstexten borde direkt utnyttjas i skolans undervisning. (Jämf EU-konstitutionen?). EU-medlemskapet har inneburit, att bl a Regeringsformen ger en falsk bild av hur Sverige styrs i dag. ALL OFFENTLIG MAKT i Sverige kommer inte längre från folket, som det står i regeringsformens portalparagraf, utan i växande grad från EU. Riksdagen är i dag inte längre ensam lagstiftare utan delar lagstiftningsmakten med EU:s ministerråd och EU-parlamentet. Högsta domstolen och regeringsrätten är inte längre våra högsta domstolar utan liksom svensk rätt i tillämpliga delar underordnade EU-rätten och EU-domstolen. Riksdagens ställning har också försvagats till förmån för regeringsmakten genom att medlemsländernas kommunikation med EU skall ske genom regeringen. Riksdagen har också fått en allvarlig konkurrent i EU-parlamentet som i fördraget om EU-konstitutionen ges en förstärkt ställning och blir medansvarigt för större delen av EU:s lagstiftning. Samtidigt avskaffas den nationella vetorätten över praktiskt taget hela linjen och EU-rättens företräde framför nationell lag legitimeras i EU-konstitutionen. (Detta sista är ju tillfälligt undanröjt genom att konstitutionen förhoppningsvis fallit). Direktiven till Grundlagsutredningen går förbi de allvarliga konfliktproblem mellan den nationella rätten och EU-rätten. Konflikten mellan den svenska regeringsformen och EU-rätten medges numera av de flesta. Vill man att regeringsformen och verkligheten skall överensstämma blir då frågan vem som skall anpassas, den svenska grundlagen eller EU-rätten? Mot varandra står i dag två konstitutionella system, å ena sidan den svenska grundlagen med rottrådarna i vårt lands historia och med förankring i Folkrörelse-Sveriges demokratiska samverkanstraditioner, å andra sidan EU-rätten som har sitt ursprung i de ursprungliga EG-staternas tullunion, och som sedan utvecklats till en nyliberal ekonomilära. DEN STORA SKILLNADEN ÄR ATT DEN SVENSKA GRUNDLAGEN INSKRÄNKER SIG TILL ATT SKAPA EN RAM FÖR DET DEMOKRATISKA STYRELSESKICKET, MED FRIHET FÖR KOMMANDE GENERATIONER ATT I DEMOKRATISK ORDNING ORGANISERA DET KOMMANDE EKONOMISKA LIVET, ANTINGEN EFTER LIBERALA ELLER SOCIALISTISKA LINJER. (Detta är ju också så som en konstitution av tradition utformats. Endast Sovjetunionen och EU frångår denna princip). Den förhoppningsvis för alltid avsomnade EU-konstitutionen omfattar ett detaljerat regelsystem om både styrelseskick och ekonomisk teori, vilket har alla förutsättningar ett bli en hämsko för förändring och utveckling. Efter att Frankrike och Nederländerna nu sagt nej till konstitutionen borde inte valet vara svårt hur man fortsättningsvis skall agera. En "konstitution" med huvudsyftet mellanstatligt samarbete och där varje stat fortfarande är suverän. När detta är klart kan vi i Sverige ta ställning till en ny egen grundlag. I avvaktan på detta kan grundlagsutredningen ta sig an följande för att förbereda vår egen författning:
Olle Ljungbeck Gävle januari 2006 Fler artiklar av Olle Ljungbeck: VATTEN ...... (oktober 2004) Människans rättighet ..... (november 2004) Detta innebär försvarsuppgörelsen som drivits igenom av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. (december 2004) Demokratiskt systemskifte (januari 2005) För vem är EU ett fredsprojekt? (januari 2006) Med anledning av att Sverige kanske blir Uranleverantör till EU:s kommande kärnkraftsutveckling. (januari 2006) Grundlagsutredningen (januari 2006) Grundlagsändring utan folkets mandat = Statskupp (april 2006) Naturtillgångarna (september 2006) Ni är grundlurade Svenssons! (december 2006) |